Teknikers förmåga att tänka ett steg till

Under de snart fem åren jag har arbetat här på Vattensportens Hus har jag mötts av ett otal antal tekniker som är här för att installera antingen en ny telefonledning, nätverksanslutning eller något larm. Gemensamt för alla dessa olika leverantörer och underleverantörer som kommer hit är att de stöter på samma problem om och om igen. Man kan summera det som teknikers oförmåga att tänka ett steg till.

Det är ganska kul. Låt mig förklara.

Här i huset finns ca 4-5 olika företag alla med diverse tekniska uppsättningar, telefoner, nätverk osv som skall fungera, ändras och läggas till. Ibland kommer tekniker hit från kommunens räkning, som är husets hyresvärd. Ibland kommer tekniker hit påkallade från företagen direkt, och nästan alltid är det olika leverantörer från olika nischbranscher.

Steg nummer två är när alla slår upp det så kallade "skåpet" och från nykomlingens mun hörs orden "Oj...", "Ojdå...", "Ahaaaa..." om och om igen ungefär som en dålig ihopsatt collagefilm från Guldbaggegalan över filmerna Sveriges producenter lyckades skvalpa fram efter ha druckit ett gäng mellanmjölk 1997.

Med stora ögon möter varje ny manlig tekniker, för män ja det är det, och tur är väl det för mig eftersom husets toaletter ligger ungefär 23 centimeter ifrån detta såkallade "skåp". Men jag återkommer till det.

Åter till stora ögon... Efter man gjort lite samtal och grymtat lite över sammansättningen med kablar helgonförklarade fd. monopolföretaget Telia ansvarat för att installera året då huset byggdes, typ '87, så börjar man göra det man kom hit för att göra. Det vill säga jobba och fakturera de ca 2-3 timmar man räknade med att arbetet skulle ta. I snitt känns det ungefär som om varje tekniker överslafen här minst en natt och fortsätter igen dagen därpå. Men det kanske bara är min uppfattning.

Hur som helst. Tur är väll att det är män som jobbar med detta under dagarna, 23 centimeter från toaletterna. För alla vet ju hur startskotten brukar låta emellanåt i veckorna efter bruna bönor eller en stark tacosmiddag när en annan man behöver besöka muggen. Det sköna är då att män fortfarande kan hälsa på varandra efteråt med den runskriftsbestämda hälsningsfrasen:
Bit ihop munnen lite lagom och tilta huvudet bakåt ca 5 cm samtidigt som du går framåt. Vill du addera ännu mer iskallhet höjer du ögonbrynen mellan 0.5-1 cm beroende på tillfälle.

För att sy ihop historien tillslut då. Det kuliga i hela det här är att när installationen är genomförd och kontrollerad är varje tekniker så trött på "skåpet" att man bara vill här ifrån. Tanken slår inte någon tekniker att ta saken lite i egna händer och eventuellt göra det free of charge, ringa uppdragsgivaren eller sin handledare och föreslå att man gör en ordentlig uppmärkning en gång för alla. T.ex. om man nu har tid över på kvällen då man sover över här på entrémattan och läser gamla serietidningar med fantomen man hittade i "skåpet" att kanske göra det där jobbet och lämna ett lapp som säger:

"Jag fixade det här med uppmärkningen tillslut! mvh Benny".

Men det har tyvärr inte skett.

Veckans iakttagelse. Over and out.